Idag var det så dags att köpa en ny korkskruv. Jag hade bestämt mig för en korkskruv från Pulltex och begav mig till 1er Cru på Nybrogatan. Väl där såg jag att korkskruven i fråga var mer än 100 kr dyrare än på Culina. Osoft. Så tvärt emot min ursprungliga plan slog jag till på en liknande variant från Screwpull för 265 spänn. Den får duga tills vidare.

Ivrig att få inviga min korkskruv sprang jag efter jobbet till Systembolaget för att köpa en flaska vin. Valet föll på en av nyheterna i Rosé-sortimentet: Domaine de la Sauveuse. Ett fint färgat biodynamiskt vin från Provence, styvmoderligt inklämt mellan stapelvis av Jacobs Creek och Åkesson.

Väl hemma insåg jag att valet av vin kanske inte var så genomtänkt. Åtminstone inte i relation till valet av mat som för kvällen blev benfri kotlettrad med potatissallad i senaps- och hunungsvinegrette. Något som kanske skulle krävt ett något kraftigare vin.

En kort recension av vinet:
Härlig färg med doft av rönnbär och smultron. Bärig i smak men även här känner jag lite rönnbär. Dock aningen slät i smaken och jag skulle önska mig lite mer av de mineraler som man känner till en början. Men allt som allt ett läskande vin som säkert faller många i smaken, men som nog gör sig bäst helt solo en dag då temperaturen passerat 25 och solen står som högst. 6 av 10 badringar.





Kotlettraden glaserade jag med honung, soja och senap och körde den sedan i ugnen på 160 grader. Potatissalladen görs enkelt på nykokt färskpotatis, hackad bladpersilja (men kasta inte stjälkarna; finhacka och häll i!), skivad rödlök, kapris och en simpel vinegrette på olivolja, en äggula, svensk senap, fransk senap, äppelcidervinäger och lite salt. Till det en klick gräddfil.

En favorit i repris som jag tenderar att laga både en och två gånger för mycket under sommarhalvåret.

Nu ska jag sörpla i mig lite mer vin och se senaste avsnittet av Breaking Bad. Kanske en av de bästa serierna sedan fantastiska The Wire. Men varför är den så bortglömd här i Sverige?