Sommarens untlandssemester spenderades på Sardiniens västkust i den lilla staden Alghero. Alghero tillhör området Sassari och ligger på den norra delen av Sardiniens västkust, bara någon timmes bilresa från den genomstekiga samaragdkusten. Alghero är dock ett betydligt lugnare alternativ med gamla hus, en lugn miljö och relativt oexploaterade stränder för den som vågar sig bort från den obligatoriska turiststranden.

Sardinien är även känt för sin matlagning. Precis som i resten av Italien så varieras naturligtvis maten beroende på vilken region, eller till och med vilken by, som du befinner dig i. Vissa saker är dock utmärkande för hela ön, så som grillad spädgris, vildsvin och sardiniens kanske mest kända produkt - Peccorino-osten! Sardinien är även känt för sitt vin, men mer om det i ett senare inlägg.

Precis som i de flesta städer som livnärar sig på turism är maten i stadskärnan sällan speciellt bra. Efter att ha frågat oss runt lite så bestämde vi oss därför för att bege oss upp i bergen för att prova på lite agroturism. Restaurangen, eller gården, hette La Coccinelle (Nyckelpigan) och drevs av en man vid namn Mario. En man som visade sig vara den bästa värd en gäst kan önska sig. Sällan har vi ätit så gott, så mycket och haft så trevligt. Faktum är att den första kvällen var så trevlig att vi på stående fot bokade en bord även för nästkommande dag.

Agroturismen har exploderat i Italien de senaste åren. Mycket har att göra med de skattelättnader som införts för bönder som väljer att ägna sig åt agroturism. Genom att garantera att minst 80% av allt som produceras antingen säljs på plats, eller till närliggande verksamheter, blir de helt befriade från skatt. Ett smart sätt att se till så att du alltid kan få tag på lokalproducerade råvaror, oavsett vart i Italien du befinner dig. Och som gäst är det verkligen en ovanlig lyx att få sitta i en hemtrevilg miljö och äta fantatisk mat som inte färdats längre än ett par hundra meter.

Nedan följer lite bilder på några av de rätter som vi åt. Tyvärr glömde jag i min mat-extas att fota flera av rätterna. Det var trots allt en hel del. Jag gissar på att vi åt cirka 10 rätter den första kvällen och minst 15 den andra (Mario blev uppenbarligen väldigt smickrad av vårt återbesök och bestämde sig för att slå på den (mega)stora trumman). Jag vill även be om ursäkt för kvalitén på mina foton, jag hade en ny kamera som jag inte riktigt begrep mig på. Men håll till godo!



På väg in till Mario. Spartanskt möblerat med plastbord och i vissa fall även plastglas.
Men vem bryr sig när maten är fantatisk och man sitter omgiven av vinrankor,
eucalyptusträd och lyssnar till ljudet av syrsor.



Pasta med en sås gjord på tomat och får, samt en kall risottoliknande rätt,
gjord på något slags grovt sädesslag och bönor.



"Risotton" en gång till.



Korvar och oliver från gården.



Ricotta som vispats fluffig med lite salt och honung, toppat med hackade
pistagenötter. SJUKT gott och dessutom något som går att återskapa här hemma.



Bresaola-rullar fyllda med Ricotta tillsammans med en sallad gjord på
selleri-blad.



Marinerade svampar och kronärtskocka. Från gården, såklart.



Ugnsgrillade rotfrukter under ett rejält täcke av Parmesan.



Squash i tomatsås. När man äter sånt här förstår man verkligen vikten
av färska råvaror. Ett enkelt recpet med råvaror jag utan problem hittar
här hemma i Sverige. Men skulle det bli lika gott? Never.



Melon och skinka. Även här med en sallad på selleri-blad. Note to self:
Måste börja använda selleri-blad oftare!



Smördegsrullar fyllda med grönsaker och skinka tillsammans med en
krämig fyllning av ricotta och ägg. En av favoriterna!



Den här rätten skulle kunna liknas vid en slags extra krämig ärtsoppa,
men där ärtorna ersatts av bönor, kokade i grädde och en fantatiskt
god buljong. Detta toppat med en knaperstekt skiva pancetta och en
tun krispig bit bröd, stekt i olivolja. En av mina personliga favoriter!



Pasta al forno med tomat, kalv och rikligt med ost. Magiskt!



Ravioli med ricotta och persilja. Enkelt, klassiskt och gott!



När man proppat i sig cirka 10 "förrätter" är det lätt att känna sig smått
utmattad när det väl är dags för varmrätten. Men vem kan tacka nej till
mer mat när det vankas grillad spädgris med ugnsrostad potatis och en
fantatisk nyplockad grönsallad. Till det fick vi även kallskuret fårkött som
fått marinera i en vinegrette. Skinnet på grisen var som spröda chips.
Värt att offra åtminstone ett finger för

Tyvärr glömde jag som sagt att fotografera mycket av maten (som ni märker hade vi ganska fullt upp med att äta). Dag 2 fick vi bland annat (förutom mer spädgris) en väldigt god fårgryta till varmrätt. Att äta får istället för lamm är för övrigt typiskt för området kring Alghero. Till efterätt bjöds det även på en slags mandel-semi-fredo (och självklart en hel del grappa, limoncello, crema limone och den lokala digestivon Mirto, en myrrabserad spritdryck som finns i en rad olika utföranden).



Inför vårt andra besök tog vi oss även tid att strosa runt lite på Marios ägor. Här ser vi lite av hans vinodlingar från vilket husets vin kommer. Ett vin som för övrigt är bland de godaste, om inte DET godaste husets vin jag någonsin druckit. Så gott att jag tog med mig en petflaska hem till Marios stora förtjusning. Men mer om vinerna i nästa inlägg.

Slutligen vill jag bara säga att ALLA som väljer att besöka Alghero bör besöka La Coccinelle. De Alghero-bor vi rådfrågade var alla enade om att det var traktens absoluta pärla. Och bara mötet med Mario är värt resan. En fantastisk och engagerad man som hela tiden gjorde sitt yttersta för att vi skulle vara så nöjda som möjligt. Som kontrast till Stockholms snorkiga krogpersonal är det dessutom skönt med en person som gärna sitter ner, tar ett glas vin och en cigarett och diskuterar allt från råvarupolitik till vädret med sina gäster. Sammanfattningsvis den absolut bästa matupplevelse jag haft under mina 28 år.

Just det, en sak till - det är snorbilligt! För en middag på minst 10 rätter (vill du ha en portion till säger du bara till) med en aldrig sinande källa av husets vin och avec så betalar du runt 35 euro. Nästan skamligt billigt tyckte vi!